Rösfältet vid Skillingstad tar form. Rv3 och Rv25.

Nu har den arkeologiska undersökningen längs Rv3 och Rv25 i Hedmark varit igång i snart tre veckor och på gården Skillingstad jobbar vi på för fullt för att identifiera, avtorva och avgränsa ett fält som i sin helhet består av över 100 registrerade anlägg. Dock så är det bara den östra delen av kulturminneområdet som faller innanför den nya vägbanan som här ska fram. På det berörda området har det än så länge framkommit fyra kolgropar, en sidogrop och 37 rösen.

Det är här det blir spännande. Är verkligen alla dessa rösen tillverkade i samband med odling eller kan något eller några av dem faktiskt vara gravrösen inblandade i ett fält av röjningsrösen? Detta är det stora spänningsmomentet före vi börjar undersöka rösena. Avtorvningen av rösena håller i skrivande stund på att avslutas och det är en hel del fina kontexter vi har här. Rösena varierar mellan 3 och 9 meter i diameter och i höjd ligger det högsta röset på ca 0,5 meter. Rösena är fint avgränsade mot undergrunden och runda i formen. De största av dessa ligger centralt på fältet, uppe på den lilla rygg som här löper. Härifrån har man bra utsikt över landskapet i söder som idag är odlad mark. Stora delar av området lutar något nedåt åt norr eller söder från denna centrala rygg. Vid flertalet provstick i området mellan rösena har inga spår efter dyrkninglager eller liknande framkommit. Tilläggas kan även att det i närområdet ligger flera registrerade gravhögar. Alla dessa faktorer tillsammans får oss att hoppas på att det här finns något mer att hämta än spår efter odling. Möjligen är detta en dåres hopp men det får man väl ha så här tidigt i projektet, eller?

Ett område talar dock tydligt för att det här försigått röjning av sten. Nedanför branten mot norr, mot den myr som här ligger, återfinns en hel del sten som ger sken av att ha blivit kastad ned för branten mot myrkanten. Stenen ligger mer som i en sträng än i ett väl avgränsat röse.

Gällande kolgroparna så har även de avtorvats och de har en yttre diameter kring 7 meter. De verkar i denna stund ha en rund botten och i två av dem ser vi spår av att de tömts åt söder. Via snitt som grävdes av fylkeskommunen under registreringen så har det visat sig att vallen på två av dessa gropar ligger ut över de underliggande rösena så det ger oss en god bild av i vilken ordning dessa kontexter uppstod. I ett av anläggen ligger det en hel del stora stenar i själva gropen. Dessa har troligen kommit hit sekundärt och dess innebörd är ännu ej helt säker. Möjligen kan det vara en sekundär röjning av sten, som har försigått efter båda det ursprungliga röset anlades samt efter kolgropen brukades till sitt primära ändamål. Vidare undersökningar får ge svar på detta.

Utöver att vi jobbar och sliter med våra rösen och gropar så har vi fått upprättat en mysig lunchhörna då våra baracker ligger långväga ifrån fält. Här njuter vi av solskensdagarna i goda vänners lag. Det är en viktig ting att ha en buffer och någonstans att gömma sig när regnet faller.

När nu avtorvningen avslutas så ska anläggen finrensas inför en större fotografisk insats. Stora mängder bilder ska tas för att via fotogrammetri skapa bra 3D-modeller. Sedan börjar det spännande jobbet med att ta sig ner i anlägg och lager för att se vad som här döljer sig. En del större områden och schakt ska också öppnas för att helt säkerställa områdets karaktär samt den kronologiska ordningen på ting som här försigått. Jag hoppas ni är lika spända som jag och att ni följer med här på Norark när något sker.

Undersökningen vid Skillingstad är en del av ett större projekt som består av fyra grävlag utspridda på flertalet lokaliteter längs den nya vägens sträckning. För mer frekventa uppdateringar av vad vi på Skillingstad och våra kollegor har för oss och vad som framkommer i fält så rekommenderas ett besök på vår facebooksida: Arkeologiske utgravinger langs Rv3 og Rv25. Följ oss gärna och ta del av våra fina stunder och arkeologens vardag.

Väl mött, nästa uppdatering.