Gravfältet på Skillingstad, Rv3 og Rv25.

I kept you waiting, did you miss me?

Jag måste först och främst be om ursäkt för att det tog så lång tid mellan uppdateringarna här på Norark. Efter den förra posten så startade det stora arbetet med att lista ut om det var gravmonument eller röjningsrösen vi hade framför oss. Detta detektivarbete tog sin tid då vi ville vara helt säkra på vår sak före vi basunerade ut något till allmänheten. Men nu är det då officiellt: vi har ett stort antal gravmonument på fältet här i Skillingstad. Eller ”hade ett stort antal” kanske hade varit mer korrekt att skriva. Vi har varit här i över fjorton veckor och grävningen börjar gå mot sitt slut och i och med det har också rösena börjat försvinna. Ni som har följt med på vår sida på facebook, Arkeologiske utgravinger langs Rv3 og Rv25, har kanske redan fått med er de senaste resultaten via det inslag som visats på TV men annars är detta vad som framkommit sedan sist:

På fältet ligger det, efter att några har avskrivits, 35 stycken rösen, en stenpackning och tre stycken kolgropar. Utav de 35 rösena så är det nu tolv stycken som ej undersökts och detta ska ske under de kommande avslutande veckorna. Av de undersökta strukturerna så har 16 stycken klassificerats som gravmonument på grund av ett eller annat element. Sju stycken rösen kan möjligen vara spår av röjning. Det tillhör inte helt ovanligheten att röjningsrösen och gravmonument delar belägenhet. En faktor som talar för att även dessa rösen är gravmonument är att vi helt saknar spår efter odling på fältet. Vi hoppas att våra många prover kan ge svar angående dess korrekta identitet. I de rösena som vi har fört upp som möjliga röjningsrösen så saknas det kantkedjor, rösena är mer ojämna i formen, stenen i dem är mindre ordentligt packad och saknar en homogen storlek och det råder en avsaknad av fynd.

De 16 rösen som klassificerats som gravar har då en rad snarlika konstruktionselement. De innehar ofta en kantkedja av större stenar, vissa av dem står på högkant, och innanför den så återfinns en tät stenpackning av homogena stenar med ca en knytnäves storlek. Det tillhör ej heller ovanligheten att det centralt i röset ligger en markant större sten som stundtals verkar vara jordfast som man har byggt röset runt. Storleken på rösena varierar något men i genomsnitt ligger de kring ca 5 m i diameter och har en höjd på ca 0,5 m. Flera av rösena kan ge ett intryck av att vara något nedgrävda i marken men det är troligen snarare så att de en gång i tiden legat på gammal marknivå och att det har byggts upp lager av jord omkring dem via år av naturliga processer.

Gällande fynd så antar vi att det rör sig om gravar från äldre järnålder. Föremålsinventaret är därmed begränsat i likhet med de äldsta perioderna på gravfältet på By i samma kommune. Allt som allt har ca ett 30-tal fynd framkommit och ett stort antal av dessa ligger i utkanten av rösena, bland eller under kantstenarna. Det rör sig här om mycket järnföremål utan säkert bruk men en del diagnostiska fynd har återfunnits även de. Vi talar då om ting som knivar, pincett, nyckel och nålar/sylar. Utöver våra äldre järnåldersfynd har det också framkommit en del fynd från yngre järnålder (pilspets och kniv). De har då legat utanför gravarna men placerade tätt upp emot kantkedjan. Symboliken i detta är något osäker. Möjligen har man återvänt till ett gammalt gravfält och hedrat/offrat för att visa respekt till de sedan länge gravlagda.

Då vi talar om gravmonument så måste vi också gå in på ben. Vi har än så länge bara funnit ben i en av våra gravar och det var så dåligt bevarat att det mer eller mindre föll sönder till damm bara vi såg på det. Detta visar då till att vi har väldigt dåliga förhållanden till att bevara ben. Detta kommer sig lite av att det knappt är några jordmassor i rösena. Har det här funnits ben så har de legat väldigt öppet för väder och vind att slita ner dem. Det är dock ej heller helt säkert att det här har funnits ben. Det råder ingen tvekan om att det är monument vi undersöker men om någon faktiskt har gravlagts i dem är osäkert.

Vi har på detta fältet också tagit kopiösa mängder prover. Naturligtvis för att datera de kontexterna vi här har undersökt men också för att få en tydligare bild av hur vegetationen i området har sett ut genom de olika faser som detta fältet har gått igenom och för att reda ut vad de olika lager vi påträffat i och under våra rösen representerar. Detta hoppas vi kunna lösa med stora mängder kol-, makrofossil-, mikromorf- och pollenprover. Men sist men inte minst har vi också tagit in stora mängder jordprover för att leta efter förhöjda fosfatvärden eller andra nedbrutna kemiska förbindelser i marken. Detta har vi gjort men tanke på att om det här har legat en gravlagd individ och de tillhörande benen har brutits ned över tid så borde vi kunna spåra detta fenomen via onaturliga värden i marken där detta skedde.

Gällande den bosättningen som kopplas till gravfältet så finns det inga spår. Några hundra meter söder ut så ligger det ett kokgropfält som möjligen har varit samtida med gravarna men inga andra spår finns. Bosättningen kan fortsatt vara dold under åkermarken i söder eller kanske under de hus som utgör gården idag. Det är dock troligt att ett gravfält av denna storleken tillhör hela omgivningen och ej bara en enskild gård.

Stenpackningen jag nämnde här ovan är ett något osäkert element. Det rör sig om en ca 5×19 m lång struktur som består av ett lager sten beläget nedanför den brinken som resterande delar av fältet ligger på. Dessa stenar ligger ut i den myr som här är belägen. Det har omtalats att det kan röra sig om ett försök att göra en väg över myren med det är ej troligt då packningen slutar en bit ut i vårmarken. Möjligen kan det röra sig om ett naturligt fenomen som framkommit via det ådrag som löper en kort bit ifrån strukturen och som säkerligen har haft högre vattennivå vid tidigare skeenden.

De tre kolgroparna som vi har undersökt har varit rektangulära i formen och har haft en inre storlek på ca 2×2,5 m. De hade alla fina kollager i sig och uppvisade spår av att ha varit i drift vid flera tillfällen. Två av dessa kolgropar hade sin vall belägen ovan ett intilliggande röse. Något som ger röset en äldre datering än kolgropen. Vi har än så länge bara fått igenom en datering från dessa gropar och den visar till starten av medeltiden. Detta placerar våra rösen i förhistorisk tid. En av kolgroparna var även, centralt, skuren av en avfallsgrop med osäker datering. I denna grop återfanns det ben av gris.

Efter rensningen av rösena, ble det tatt bilder av fältet med fotostång och drone. Det blev ett mycket bra resultat och vi fick väldigt fina översiktsbilder. som kan vara utgångspunkt för en 3D-modell över hela fältet.

Ett fält av denna storleken lockar även till sig en hel del besökare. Både internt och externt. Vi har haft besök av båda musuem och fylkeskommuner och via jounalister så får hela omgivningen med sig vad som här sker. De närmsta grannarna till fältet är ofta på besök och de är mycket nyfikna och spända på vad som här framkommer.

Väl mött, nästa inlägg.