En spännande sommargrävning närmar sig nu slutet. Hösten har kommit och det har börjat bli allt mörkare vid Kampflygplatsen på Ørland. Det arkeologiska arbetet går trots hösten stadigt framåt. Område som undersökts i år är uppdelat i tre delar, Felt A i norr, Felt B i mitten och Felt C i söder. Undersökningarna på Felt B är snart avslutade och har gett många spännande resultat som jag vill berätta för er.
Förundersökningen visade att Felt B främst var ett kokgropsfält. Kokgropen är en form av ugn under jord. Uppvärmda heta stenar placerades i en grop, ovanpå placerades maten som sedan täcktes med jord. Tekniken att tillaga mat under jord användes redan under stenåldern, och den var även vanlig under järnåldern. Vi har nu undersökt cirka 100 kokgropar på Felt B. Samtidigt hittades åtta långhus och två brunnar. Inga strukturer har ännu daterats, men långhusen och kokgroparna bör vara från äldre järnåldern (500 f.Kr. – 400 e.Kr.).
Det längsta byggnaden var Hus 6, ett cirka 30 meter långt och 6-7 meter brett treskeppigt långhus. Huset innehöll tre olika typer av värmekällor som kan ha använts för att laga mat. En eldstad låg i mitten av huset, en annan hittades i norr. I södra delen av byggnaden undersöktes en kokgrop. Bredvid kokgropen fanns två hål efter stolpar. De visar att det funnits någon form av träkonstruktion över kokgropen. Den har antagligen används för att hänga upp en gryta eller för att kunna steka eller torka mat. Bredvid Hus 6 ligger Hus 3, ett smalare och ca 15 meter långt långhus. I detta hus hade värmekällorna en helt annan placering. En eldstad, en liten grop med kol och en kokgrop med två stolpar undersökes i byggnadens mitt.
De två långhusen med eldstäder och kokgropar. Illustration Magnar M. Gran, NTNU Vitenskapsmuseet.
Resultaten är spännande. Hus 6 och 3 har två helt olika sätt att organisera sin matlagning. De använde med andra ord sina hus på olika sätt. Dessa människor åt kanske samma typ av mat, men att de placerat kokgropar och eldstäder på olika sätt kan tolkas som att de hade olika idéer om vilka matråvaror som fick blandas, och vilka som måste tillagas avskilt. I Hus 6 verkar det som om vissa maträtter, eller viss tillagning av mat eller dryck, enbart fick ske i vissa bestämda delar av långhuset. Människorna i husen tyckte kanske att viss tillagning luktade illa, eller var smutsigt. Det kan ha funnits idéer, traditioner och religiösa förbud för att blanda vissa råvaror. I Hus 3 tycks det vara tvärtom. Att som i Hus 3 ha all matlagning i byggnadens centrala del bör ha skapat andra dofter och intryck än i Hus 6. Hela sättet att organisera sin tillagning blir också annorlunda om allt sker på samma plats. Det går inte att låta bli att fundera över vad dessa skillnaderna mellan husen kan bero på. Om det ena är äldre, och det andra yngre, vet vi inte. Det finns ännu inte några dateringar av husen. Det är också tänkbart att skillnaderna beror på att husen har haft hushåll som tillhört olika sociala skikt, eller att sammansättningen av äldre och yngre människor varit olika i de två hushållen.
Bilden visar eldstäderna och kokgropen i Hus 3. Målestokken ligger i husets norra del. Kokgropen med två intilliggande stolpar syns i mitten av bilden. Hitom kokgropen syns de två närliggande eldstäderna. De tre strukturerna har tömts i samband med undersökningen. Vad som återstår är de tomma groparna där veden placerats. Foto: Ulf Fransson, NTNU Vitenskapsmuseet.
Alla kokgropar på Felt B visar att det var viktigt var maten tillagades. En del mat skulle tillagas utomhus i dess jordugnar. Kokgroparna på Felt B varierat också i storlek, från cirka en halv meter till ungefär två meter i diameter. Skillnaderna i storlek visar på olika sätt att tillaga mat. I de största kokgroparna har det tillagts hela, eller stora delar av ett helt djur, kanske till större fester. I de mindre kokgroparna har det tillagats mindre mängder med mat. Det kan också tänkas att en del av dessa kokgropar används för att röka eller torka kött och fisk. De kan också ha används vid öltillverkning.
I södra delen av Hus 3 fanns det många dubbla, och ibland tredubbla, stolphål. Det visar att huset har reparerats vid ett flertal tillfällen. Det är möjligt att denna del av byggnaden har använts som stall, något som kan förklara varför den delen av huset behövde repareras så pass många gånger. Men vi får vänta med tolkningarna tills vi får de jordprover som samlats in i stolphålen. Jordproverna kommer dels att användas för makrofossilanalyser, det vill säga till analyser av växtdelar och säd som lagrats eller tappats i husen, och dels för markkemiska analyser. De naturvetenskapliga analyserna kommer tillsammans med husens konstruktionsdetaljer, placeringarna av härdarna och fynden att ge en utmärkt möjlighet att tolka livet i långhusen. De första jordproven ha redan skickats iväg på analys, men resultaten kommer inte att vara klart förrän i vinter.
Det är på ett sätt frustrerande att vänta på resultaten från alla insamlade prover. Samtidigt är det spännande att veta att det kommer resultat. De kommer både att hjälpa oss att förstå platsen, men också tvinga oss att ställa nya frågor. Jag återkommer till er med nya tankar och tolkningar när jag vet mer om Hus 3 och 6 och alla kokgroparna på Felt B.